Välkommen till verkligheten, det blir inte bättre än såhär. Sedan 1998.
Är det någon, förutom jag själv som tycker att sidospalten här till höger (den med alla länkar och grejer) är intressant att ha kvar? Jag funderar nämligen på att låta den försvinna för ett renare utseende på bloggen. Jag har testat ett par korta gånger men känt att jag saknar den, men jag tror att det bara är en vanesak.
Vad tycker du, ska jag ha den kvar eller kvittar det?
Suck och pust [lägg en suck av lättnad här]. För en kort sekund trodde jag att min kamera hade brakat ihop fullständigt. Idag har den varit dödare än dödast. Det hade i och för sig varit roligt att få köpa en ny, men jag gillar min gamla kamera och lyckligtvis var det bara batteriet som hade laddat ur eftersom jag tydligen hade glömt att stänga av den (och jag som trodde att kameran gick ner i viloläge om man glömde en sån sak – det gör den tydligen inte).
Läs andra bloggar om kamera, Nikon D80, lättnad, trasig, batteri, urladdat, batteri, viloläge
Igår vann vi pris på jobbet. Vi var nominerade i tre kategorier och tog hem två. Som årets marknadsförare för Östgöta Mjölk och Årets Direktreklam för Garageportexperten. Det tycker vi såklart är väldigt roligt.
Idag var jag uppe med tuppen, eller i alla fall en halvtimma tidigare än vanligt, eftersom jag skulle lämna bilen på service. Lånebilen jag fick var så liten att om jag skulle stoppa den i fickan, skulle den troligen försvinna bland fickluddet.
Läs andra bloggar om pris, årets marknadsförare, Östgöta mjölk, Årets direktreklam, Garageportexperten, roligt, uppe med tuppen, bilservice, lånebil, liten
Jag är sur. Jag vet inte varför. Ibland sviktar humöret och då är det bara att bita ihop, sura lite och hoppas att det går över så fort som möjligt. Det värsta som finns när man är sur är folk som frågar om just det: ”Är du sur eller?”.
”Näe, vad f-n tror du din jävla idiot” har man lust att säga och kasta något hårt i huvudet på den personen. Men det gör man inte. Istället grymtar man bara lite och fortsätter att sura.
Efter en rengöring och en ny patron blir den fina lilla reservoarpennan som ny.
Läs andra bloggar om reservoarpenna, rengöring, vårstädning
Jaha, så var det en ny morgon och en torsdag. Torsdagen är uppkallad efter den gamla åskguden Tor. På gården utanför kontoret är det is. Blank och väldigt hal is. Tar man bara lite sats kan man nog kana fram hela vägen från gårdens port till ytterdörren. Jag kanske skulle prova det sen. Men inte nu, för nu sitter jag, som vanligt, vid mitt bord med en kopp kaffe bredvid mig och ljudet av BBC Radio 1 och deras morgonshow. Det var en trött morgon idag och jag har nog inte riktigt vaknat än känns det som. Men snart.
Läs andra bloggar om morgon, torsdag, åskgud, Tor, kontor, is, blankis, kana, BBC, morgonshow, trött
Det är så många stolpar som står där ute på Östgötaslätten (undrar hur många det kan vara?). Det kryllar av dem både här och där. Det är en näst intill aldrig sinande ström av objekt till min lilla fotoserie … som nu börjar bli ganska omfattande. Frågan är vad jag ska göra med alla dessa stolpbilder? Stora prints och sälja? Utställning? Byrålådan? Det lutar åt det sista.
Tidigare stolpbilder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15
Läs andra bloggar om foto, bild, bildserie, stolpar, Östgötaslätten, Östergötland, prints, sälja, utställning, byrålådan
Jag är mätt, belåten och efter-maten-trött efter dagens lunch med grillade kycklingspett i jordnötsås och ris. Det strålande solskenet ser väldigt trevligt ut utanför fönstret och när jag gick och hämtade maten från restaurangen förut så höll jag på att slå runt flera gånger. Isen ligger som en matta över alla trottoarer och gator här i kvarteret.
Nu, tillbaka till arbetet.
Läs andra bloggar om mätt, belåten, dagens lunch, kycklinspett, jordnötssås, ris, solsken, fönster, restaurang, trilla, halka, is, isgata, kvarter, trottoar, gata
Okej, då var det där med Iamamiwhoami igen. Kampanjen med de sex små filmerna som fångade min nyfikenhet är onekligen en succé. Bara kommentarerna på Iamamiwhoamis YouTube-kanal är i denna stund är uppe i 11652 och visningarna av filmerna har passerat miljonen.
Fler och fler dras in i mysteriet och bloggar världen runt har mängder av teorier. Hetaste kandidaterna verkar fortfarande vara Christina Aguilerieria, Trent Reznor och Lykke Li (och några till). Själv har jag ingen teori alls. Men frågan och nyfikenheten kvarstår dock: vad/vem/vilka är det som ligger bakom det hela?
Ingen, förutom de inblandade, har en jäkla aning. Jag frågade en bekant som jobbar på Universal men hon har inte svarat på min fråga.Vet hon kanske något som jag vill veta?
Så det är väl bara att lägga mysteriet åt sidan och vänta in svaret. Egentligen bryr jag mig inte vem/vilka det handlar om, jag vill bara veta för att jag är nyfiken, för att det är snyggt paketerat och för att det är en ganska big deal att hålla på hemligheten under de två månader som kampanjen har pågått. Jag gissar att avslöjandet kommer att sluta med ett enormt antiklimax. Ett stort ”Jaha, var det han/hon/den/dem, det var ju inget kul alls”.
Läs andra bloggar om Iamamiwhoami, kampanj, viral, nyfiken, succe, YouTube, mysterium, bloggar, teorier, kandidater, Christina Aguilera, Trent Reznor, Lykke Li, teori, nyfikenhet, bekant, Universal, vänta, antiklimax
Ibland är det Stevie som känns rätt. Som nu till exempel.
Läs andra bloggar om Stevie Wonder, Heaven help us all